Regn och rusk
Regnperioden är verkligen här! Regnet öser ner så det smattrar ordentligt på plåttaket. Vilken tur att vi har ett vattentätt tak i alla fall! Nu spar vi dessutom på el för några fläktar om natten behövs ej mer.

Sitter inne och jobbar... 25 grader kan faktiskt vara kallt!!
Bus-hunden

Här testar vi våningsängen- men golvet är bättre!! (Hemska brädor i dem)

Vackra vilanculos!
Sen sist har vi fått gå till förskolan igen! Barnen var glada att se oss och blev mycket glada över det vi målat, yes! Idag har vi lekt lekar med dem ute, de måste få leka mycket! Att sitta inne i ett klassrum hela dagen är ju inte så kul, speciellt inte när man är mellan 3 och 5 år.
Vi har också spenderat en hel del tid med att jobba vidare med med material till skolan. Frukter, siffror och kroppsdelar ska också läras ut på portugisiska, det officiella språket i Mozambique . De flesta barn kan bara lokalspråket som uttalas chitswa.
Annat vi sysslat med är att försöka lära våra hundar att vara duktiga. De har nu fått en egen matta som Delila har målat och som Putte rullat i, så han är numera vit! Elr ja, inte riktigt kanske.
Kanske aldrig nämnt det på bloggen, men vi bor 5 min från stranden, riktigt lyxigt faktiskt! Vita stränder och turkost vatten. Ändå badar afrikanerna inte så ofta, (speciellt inte tjejer) men de fiskar! Fiskeby. Här får ni bilder.
Om exakt en vecka är vårt team återförenat!! Woohoooo :D

Sitter inne och jobbar... 25 grader kan faktiskt vara kallt!!


Delila älskar att bada i vårt nya badkar!

Här testar vi våningsängen- men golvet är bättre!! (Hemska brädor i dem)



Tack för era böner och för kommentarerna ni lämnar!! :) (men glöm nt att skriva vem ni är)
Om det är nåt speciellt ni vill veta om livet här, skriv gärna. Kram så länge!!
Återigen TACK för alla informations- och lärorika, vardagliga, roliga, överraskande rapporter från ert liv i Afrika! Ni är verkligen jätteduktiga på att berätta om "stort" och "smått". Hoppas att ni alla tre får en härlig avslutande tid. Jag fortsätter följa er här på bloggen, samt förstås i mina dagliga tankar och böner! :)
Kram, mamma Barbro
PS förra kommentaren glömde jag skriva under...och blev anonym....:(