Oj ja, vad tiden bara försvinner! Började skriva ett inlägg och nu en vecka senare sitter jag i Sverige och läser det jag tänkte skriva... Punktlistan om vad som hänt "den senaste tiden" börjar bli ganska gammal, fast jag tänker att ni får läsa den i alla fall:

 

 

Den sista tiden har bara runnit iväg. Vi har både varit ledsna och glada. Ledsna för att behöva lämna men glada över vad vi fått vara med om. En liten punktlista vad som hänt de senaste veckorna: 

 

*  gjort klart materialet till förskolan

* haft malaria 

* sagt hej då till barnen på förskolan

* haft en fest för lärarna 

* besökt en lodge 

* haft besök av Hasse o Sonia + några ungdomar 

* badat en sista gång i havet 

* sagt hej då. 

 

Vi har klarat av vår sista bussresa till Maputo där vi nu sitter på ett café som snart ska stänga :) 

---

Jag måste säga att trots att det där var sista kvällen hände mycket de sista timmarna vi spenderade i Afrika. Vi skrattade mycket, busade en del och hann träffa människor vi aldrig kommer glömma.

 

Idag åkte jag bussen hem från stan och hem. Ingen sa ett ord på hela resan, mer än några ungdommar som snackade skit. Ibland hade det varit så skönt att bara slippa höra vad folk säger. Jag undrar vad människorna i Mozambique pratade med varandra om egentligen, i alla fall ser de inte tillgjorda eller ansträngda ut. Vi lever verkligen i en plast-värld i Sverige. Allt ska vara så petigt perfekt att man nästan inte orkar titta.

 

Vi har i alla fall hunnit hem till våra familjer och sagt hej innan vi lämnade dem igen för att spendera två veckor på Götabro. Det är bara jag som är ute och ränner. Jag saknar redan mina team-kamrater. De har varit helt fantastiska och det finns inga andra jag hellre hade spenderat dessa tre månader tillsammans med. Tack till er! <3

 

Bilder: vårt rum, vår veranda (och där vi satt och åt mat), Förskolan och Delila i Maputo :)